Vårvinter

Foto: Ingrid Hellberg 2010

"You can find inspiration in everything and if you can´t, look again" heter en bok av brittiske designern Paul Smith.

Har inte ens öppnat boken, men finner titeln tilltalande. Kanhända kan min tröja tolkas som inspirerad av vårvinterns nyanser i ett (just nu i Stockholm) bortsmältande vinterunderlag. Bitvis helt vitt, mer ofta skitigt gråbrunt och allt däremellan. Glitter och grus. Hur som helst finns i tröjan flera nyanser av vitt samt inslag av grått och svart. Den är vävd på Skogsbo med UllaCarin Lundh som lärare.

Genom Ullacarin och dessförinnan Mariana Eriksson, sedan länge verksam som universitetslektor med inriktning mot vävning vid Uppsala universiet, har jag fått och lärt mycket. Marianas undervisning och böcker har fått stor spridning. Hon har inspirat många genom hennes lite ovanliga närmande av i sammanhanget udda material och gamla tekniker. I boken Väv som aldrig förr från 2005 kan man hitta både bubbelplast, metalltråd och papper. Under min alltför korta tid hos henne fick jag enorma kickar.

Foto: Ingrid Hellberg 2010

Personer med gedigna kunskaper i textila tekniker som vågar tänka fritt betyder oerhört mycket för studenter och andra. Det var alltså genom UllaCarin och Mariana som jag fick lära mig att använda en enkel teknik (tuskaft) och olika material med skilda egenskaper som sedan efterbehanldas. Därmed uppkommer helt nya effekter, delvis oväntade, kanhända med gott resultat. I tröjan är varp och inslag av kritvit entrådig ull (Fårö) och lin/viskosmixen Linvi, numera sorgligt utgången, i äggskalsvitt. Dessutom inslag av bland annat bomull, ullgarner av oilka grovlek, små inslag av kassettband och julgransglitter från ett stort varuhus. Mycket av det rester från garnlagret, d v s hyfsat miljömedvetet.

Hur åstadkommer man detta? Enkelt. Ha kul och väv x antal meter (här ca 3,5 m). Klipp ner. Lägg i tvättmaskinen, kör på 40 grader. Öppna under viss bävan. Kolla in resultatet. Här snackar vi textilkickar på hög nivå, om det blir lyckat, vill säga.

Ja, bäst att göra prov först! Materialens egenskaper gör alltså att ullen krymper och annat i stort bevarar sin sträckning. Därav effekten. En del är rena naturmaterialpurister, så ej jag, fast jag eftersträvar naturmaterial (helst eko). Men det är ju så kul med syntetmaterialens effekter i detta sammanhang. Och några bitar syntet, kanske något som betraktas som lite lågklassigt har ju de flesta hemma. In med det bara och se vad som händer efter tvätt.

I första inlägget skrev jag om min fascination för japanska textilfirman Nuno och deras experiment, gärna med äldre tekniker i botten. En inspirationskälla jag har i bakhuvudet bland många andra är Nuno, men också andra. En del av dem, liksom Nunos desginers, finns i den läckra boken Structure and Surface. Contemporary Japanese Textiles, utgiven 2002 av The Museum of Modern Art, New York. I boken visas nära 30 japanska eller i Japan verksamma textil- och modedesigners. En del av dem har producerat tyg för kända modeskapare som Issey Miyake.

Osamu Mita. Washi & Wool, 1997. Jacquard double weave, felted. Manufacturer Mitasho Co.

Osamu Mita har arbetat för Yohji Yamamoto. Bokens designers arbetar främst industriellt, men några även mer hantverksbaserat. I boken finns teman som Transparent, Dyed, Sculpted, Reflective. Kan varmt rekommenderas!

Och därmed en önskan om att gå loss även efter vävning/virkning etc, med viss kontroll och kunskap, för att överraskas i slutänden.

Masaji Yamazaki with Yoshihiro Kimura. Japanese Paper on Velvet, 1993.